Målet är inte cirkulär ekonomi i sig, utan hållbarhet. Det säger Anna-Karin Jönbrink på Afry. Hon har ansvarat för ett strategiskt projekt inom RE:source, som undersökt förutsättningarna för att inom cirkulär ekonomi flytta fokus från ett avfalls- och återvinningsperspektiv till ett helhets- och materialperspektiv.
Anna-Karin Jönbrink har kunnat konstaterat att det inom den cirkulära ekonomin fortfarande är fokus på avfall och återvinning, både i Sverige och i andra länder. En orsak till det kan vara att de flesta som jobbar med cirkulär ekonomi inom myndigheter, både i Sverige och andra länder, har en bakgrund inom avfalls- och återvinningssektorn.
– Vår rekommendation är därför att också anlita personer med helt annan bakgrund, till exempel produktdesigners och samhällsutvecklare, även på myndigheter. Möjligheten till framgång blir större om man har multidisciplinära grupper, säger Anna-Karin Jönbrink.
För att stötta en förändring har man i projektet skapat en initiativkarta – en karta som kan underlätta myndigheters beslut kring åtgärder. Med den kan olika initiativ beskrivas utifrån vilka samhällsnivåer som adresseras och vilka myndighetsverktyg som används.
Samhällsnivå – Inom vilket geografiskt eller organisatoriskt område verkar initiativet?
Policyer och regler – Medför initiativet en ändring i hur policys, regler eller lagar är utformade?
Utbildning och information – Innebär initiativet en ökning/spridning av information kring hållbarhet/cirkulär ekonomi?
Skatter och stöd – Medför initiativet en förändring i hur offentliga tillgångar utnyttjas?
Projektet ger också konkreta förslag för att öka helhetsperspektivet. Bland annat nämns förlängd garantitid på produkter, producentansvar, Bonus Malus och skattelättnader för arbetskraft.
