Arbetskläder för vården skapas ofta under strikta regelverk och hittills har fokus inte varit på designfasen utan på plaggens funktion så att de uppfyller de standarder som finns för de olika plaggens ändamål. En grupp bestående av aktörer från sektorn för arbetskläder för vården önskade utvärdera vilka potentiella vinster som en ändring av nuvarande design kan erbjuda. Plaggen skulle redesignas enligt principerna för conditional design och sedan utvärderas ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. De olika företagens roll i gruppen var att bidra med kunskap från olika delar av arbetsklädernas värdekedja. Företagen som deltog var FOV Fabrics, Martinson samt Elis (fd Berendsen). Science Park Borås och circular.fashion stöttade i processen och ansvarade för utvärderingarna.
De olika företagens roll i gruppen var att bidra med kunskap från olika delar av arbetsklädernas värdekedja. Företagen som deltog var FOV Fabrics, Martinson samt Elis (fd Berendsen). Science Park Borås och circular. Processen inleddes med en workshop där två plagg valdes ut. Kriterier för plaggen var att de används i stora volymer inom vården samt deras potential för cirkularitet. Det första plagget var en blus som används av personal under operationer och det andra plagget var en byxa som används på många olika platser av olika typer av vårdpersonal. På grund av att kläderna används inom vårdyrken är det viktigt att de uppfyller SIS standarder för vårdkläder, de flesta kraven gäller material och produktion samt dokumentation kring plaggen. Operationsblusen följer standard SS8760164:2020 och används i operationsrum, den behöver därför uppfylla höga krav på kvalitet och hygien samt vara skön att arbeta i. Dess största särskiljande egenskap är att materialet måste minimera mängden bakterier som sprids via luften från huden, därför klarar blusen bara att tvättas max 120 ggr. Byxorna följer standard SS8760120:2020 och används av många olika yrkesgrupper inom vården och är på samma sätt som blusen märkt med ett RFID chip för spårbarhet.
Bild operationskläder
Konceptet som arbetades fram under workshopen fokuserar på ett cirkulärt system där de medverkande företagen samarbetar för att förlänga plaggets livscykel samt att möjliggöra för mer hållbar återvinning när plagget är uttjänt. Till exempel så skulle blusen kunna användas på en annan avdelning med lägre kravspecifikation efter sina 150 tvättar som operationsblus om man med enkla medel kan färga om eller reparera slitage. RFID chip kan tas om hand efter sista användandet som kräver spårbarhet och användas i andra produkter. I dagsläget återbrukas/återvinns inte plaggen alls när de är uttjänta så att skapa möjligheter för en sluten materialloop blev den huvudsakliga målsättningen för de prototyper som utvecklades.
För blusen så testades två material med olika andel återvunnen polyester, dels en 50/50 mix av återvunnen och jungfrulig polyester, dels ett material av 100 % återvunnen polyester. Dessa jämfördes och utvärderades i förhållande till det nuvarande materialet. Till byxan, som i orginalutförande består av 65 % bomull och 35 % polyester, så testades en blandning med lägre miljöpåverkan där bomullen byttes ut mot tencel (då önskemålet från användarna var att inte ha en helt syntetisk byxa) samt en version av 100% polyester för att möjliggöra effektiv återvinning.
Förutom att stänga materialloopen och utvärdera möjligheter att förlänga livet och återanvända plaggen inom vården, så sågs också möjligheterna för att förlänga plaggens livscykel bland annat genom redesign. Detta har testats i ett annat projekt där ett samarbete ledde till att uttjänta arbetskläder förlängde sin värdekedja som modekläder. Utvärderingen jämförde de miljömässiga och ekonomiska skillnaderna mellan den nuvarande linjära modellen och cirkulära scenarios där olika sammansättningar av materialval, livslängd och återvinning testades.
Resultatet visar att den återvunna polyester som spinnfärgats gav störst reducering av den totala miljöbelastningen. Om bara en del av polyestern ersätts med återvunnen polyester och plagget används i ytterligare 33 tvättcykler så är potentialen för cirkularitet, så som den mäts enligt MCI (Material Circularity Indicator, utvecklat av Ellen McArthur Foundation), större än om plagget återvinns efter nuvarande antal tvättar. Högst potential för cirkularitet gav testerna vid fullt återvunnen polyester och en förlängd användandefas. Testerna för byxan gav ett likartat resultat där man kunde se att monomaterial ger större potential för cirkularitet än ett blandmaterial, att men den största vinsten ligger i att kunna utöka användandefasen kombinerat med en mindre miljöbelastande materialblandning. Om ett RFID chip skall återanvändas bör förhållandet mellan ökad kostnad och den totala miljömässiga vinsten undersökas, då det inte uppvisade en tydlig skillnad.
Ett viktigt steg i att kunna förlänga plaggets användandefas är att se över dess skötsel. Plagg av enbart syntetmaterial möjliggör kortare torkcykler vilket innebär väsentligt mindre slitage. Att sänka tvätttemperaturen skulle ha stor inverkan på energiförbrukningen under användarfasen, men även här finns det standarder att ta hänsyn till. Dock ser dessa olika ut i olika länder, och exempelvis tysk standarder för industritvätt av vårdkläder tillåter lägre temperaturer och kemisk desinficering, och studier har påvisat att lägre tvättemperatur kombinerat med en längre tvättcykel leder till stora miljömässiga vinster, men om det leder till försämrad tvättkvalitet är inte helt utrett. De miljömässiga fördelarna och riskerna med att använda desinfektionsmedel som kompensation mot lägre tvätttemperaturer är inte heller klarlagda utan behöver undersökas ytterligare.
SWOT
Potentiella värden/nytta
Miljö – En stor del i att kunna förlänga plaggets användandefas är att se över hur det sköts, plagg som är SIS godkända har också ofta tvättstandarder att förhålla sig till. Då forskningen går framåt även här och det uppkommer mer hållbara och resurseffektiva metoder så kan även standarderna ses över och detta leder i förlängningen till en stor miljövinst.
Kund/Samhälle – De cirkulära aktiviteterna som till exempel att reparera eller att återbruka skapar fler arbetstillfällen lokalt. När diskussionerna om uppdatering för mer hållbara standarder lyfts så påverkar det andra industrier som också använder sig av samma standarder.
