Västra Götalandsregionen (VGR) har tillsammans med Science Park Borås och Högskolan i Borås deltagit i ett projekt kring hållbarhet och kvalitet för arbetskläder i vården. Västra Götalandsregionen har som målsättning att öka andelen hållbara textilier i sin verksamhet samt att öka livslängden på de befintliga produkter som används. Att sträva efter en lång livslängd och användandefas är en av grundprinciperna inom den cirkulära ekonomin. Idag ser regionen att de har höga siffror för svinn och kassering, samt att medarbetarna ofta upplever kvalitets och passformsproblem.
De kvalitetsproblem som identifierades i projektet påverkar användarens uppfattning om plaggens kvalitet, vilket visade sig leda till kortare användarfas. Då påverkas även hållbarheten i det större perspektivet eftersom dessa kvalitetsdefekter förkortar plaggens livslängd. Det framkom under projektet att kravspecifikationerna inför arbetsklädernas produktion var otydliga och att det bidragit till kvalitetsproblemen. Sett ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv så finns det vinster i att se över reklamationsprocesserna, med tydligare kontrakt och tydligare kommunikation kring specifikationerna skapas en kvalitetshöjande situation.
Produkterna som ingått I projektet är tre olika sorters arbetskläder, dessa är speciellt utformade för personal i hälso- och sjukvården. En byxa med mudd, en mer klassisk byxa samt en värmande väst är de plagg som valts ut för projektet. De är bekväma och rymligt skurna för att ge god rörelsefrihet och de passar både kvinnor och män. De består av en blandning av bomull och polyester, och ska uppfylla strikta kvalitets- och hygienkrav. Plaggen tål industritvätt och är utrustade med mikrochips för tvättdokumentation.
Bild – Processgången för VGRprojektet
Tre olika scenarion ledde projektet vidare i att utveckla och förbättra produkterna, det första scenariot analyserade nuläget och förbättringsförslag skapades utifrån kravspecifikationen och gällande standarder. I det andra scenariot genererades ny design av plaggen utifrån en enkätundersökning från användarna och slutligen så utvecklades ny design och konstruktion utifrån ett innovativt framtidsscenario i det tredje scenariot baserat på användarenkäten samt tvätteriet som bidrog med kvalitetsaspekten.
Det som framkom i scenario ett var att kravspecifikationernas otydlighet är en bidragande faktor till kvalitetsproblemen så ett första steg är att tydliggöra dessa, samt att se över att rätt standarder används. Kraven som ställs måste vara tydliga och uppföljningen konsekvent. Nästa steg är att säkra upp de tester tygleverantören gör samt nominera en leverantör så att samma leverantör levererar till alla sömnadsenheter.
I scenario två arbetades det fram en ny design för de tre plaggen baserat på användardata från enkätundersökningen samt information om produktkvalitet från tvätteriet. Flertalet ändringar föreslogs för att öka livslängden på plaggen samt förbättra dess passform och funktion.
I det tredje scenariot har det utvecklats ny design och konstruktion av plaggen utifrån ett innovativt framtidsscenario, som inte fullt ut allierar med dagens kravspecifikationer. Med hjälp av [a]industri har en ny prototyp tagits fram där lång livslängd och komfort är i fokus. Designförändringarna i prototyperna är baserade på enkätundersökningen och de erfarenheter tvätteriet bidrog med och utvecklade med ”Kinetic Garment Construction” (rörelsebaserad mönsterkonstruktion). Resultatet är en byxa med bättre passform och därmed också högre komfort. Sömmar som lätt slits ut är förflyttade vilket gör att även designuttrycket ändras. [a] industri har även designat en rock som hör till byxan med hjälp av 3d-rendering för att få se plaggen i rörelse med målet att skapa en enhetlig bild.
SWOT
Potentiella värden/nytta
Miljö – När plaggens livslängd ökar blir det en direkt vinst för miljön. Genom att steg för steg förbättra processer och rutiner kommer stora kvalitetsvinster att göras, vilket bidrar till lägre miljöpåverkan och en ökad ekonomisk hållbarhet. Att se över materialanvändningen har också potential att sänka miljöpåverkan. I de hållbarhetsanalyser som gjordes avseende material hade användning av återvunnen polyester och att tillämpa monomaterialstrategin tillsammans störst relativ miljöfördel.
Kund/Samhälle – När produktkvaliteten ökar så skapas ett win-win scenario, miljöaspekten främjas då produkterna används längre och användaren får en produkt med högre faktiskt kvalitet så väl som upplevd kvalitet, avseende exempelvis komfort, passform och användarvänlighet. Längre aktiv användning innebär lägre livscykelkostnad vilket bidrar till effektivare anvädning av skattemedel.
