Klimatkommunerna ser positivt på att Miljömålsberedningen vill sätta mål för minskad klimatpåverkan för konsumtion. Däremot är man inte alls överens med beredningen om hur det ska göras.
En allvarlig brist med Miljömålsberedningens förslag, skriver Klimatkommunerna i ett remissvar, är att det saknar en strategi för att nå målen om minskad klimatpåverkan från konsumtion. I en sådan strategi skulle kunna ingå att:
- ta bort miljöskadliga subventioner.
- säkerställa att varor och tjänster får bära sin klimatkostnad.
- påvisa det gap som idag finns mellan hur vår konsumtion ser ut och hur den behöver se ut för att vi ska nå Parisavtalet och 1,5-gradersmålet.
- tydliggöra för Sveriges befolkning vilka livsstilsförändringar som behövs för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader.
Klimatkommunerna menar vidare att Miljömålsberedningen har krånglat till det i onödan när man sätter två alternativa mål om att det ska krävas antingen 66 eller 77 procents minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen till 2045. För att nå fram till nollutsläpp ska målen kompletteras med internationell klimatnytta, vilket består av negativa utsläpp, investeringar utomlands och exportens klimatnytta.
Det vore tydligare att besluta om utsläpp per person, anser Klimatkommunerna. Det vill säga: år 2030 ska utsläppen per invånare vara x ton för att senast år 2045 vara högst 1 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år.
”Räcker inte att ställa upphandlingskrav”
Vidare ifrågasätts om det är rimligt att så stort ansvar för att utsläppsminskningarna ska nås, läggs på kommuner, regioner och myndigheter via deras upphandling.
”Att ställa upphandlingskrav räcker inte, det behövs förändrade arbetssätt, beställarkompetens och beteenden även i kommunorganisationerna. Och här behöver kommunerna stöd och vägledning”, skriver Klimakommunerna.
I remissvaret påpekas också att det saknas indikatorer för uppföljning för många varor vilket gör att kommunerna idag inte kan mäta direkta utsläpp från upphandlingar för att man se om de minskar.
Kommunerna behöver även få incitament att arbeta klimatstrategiskt och uppmuntran att fatta tydliga politiska beslut att minska klimatpåverkan i alla verksamheter.
Klimatkommunerna påpekar vidare att fler än hälften av deras medlemmar har mål om att minska utsläppen från kommuninvånarnas konsumtion. Här menar organisationen att Miljömålsberedningens förslag brister, då det saknas konkreta förslag för hur kommunerna ska lyckas. Man ser också en tydlig svårighet i att det idag inte finns någon tillgänglig statistik över konsumtionens klimatpåverkan på lokal nivå, även om det verktyg, Konsumtionskompassen, som SEI nyligen lanserade på sikt kan bli användbart.
Läs Klimatkommunernas remissvar
nyhet publicerad i samarbete med Miljö Online
