Det senaste numret av tidningen ”Kommunal ekonomi” har tema cirkulär ekonomi och reder ut många av begreppen inom cirkulär ekonomi och vad de kan innebära för en kommun.
Konsekvent genomförd är cirkulär ekonomi ett paradigmskifte inom samhällsekonomin, skriver tidningen i sin artikel ”Cirkulera och byt affärsmodell”. I en linjär ekonomi utvinns råvaror, förädlas till produkter, designas för kort livslängd, säljs i stora volymer, förbrukas och ersätts av nya sedan produktvärdet urholkats.
Intervju med forskare på RISE
I artikeln intervjuas Ann-Charlotte Mellquist, civilekonom och seniorforskare på statliga forskningsinstitutet RISE.
— I en cirkulär tillgångsekonomi designas produkterna för att hålla länge, hyrs ut av tillverkaren, uppdateras, re-designas och återbrukas, allt med en i grunden förändrad kundrelation. Det kräver ett helt annat tankesätt hela vägen från konstruktion till eftermarknad och ägande.
Går det att tjäna lika mycket pengar i en cirkulär ekonomi?
Utgångspunkten är att det finns minst lika mycket pengar att tjäna, eftersom mycket värde förloras när produkter och material skrotas för tidigt i den linjära ekonomin, säger hon och fortsätter:
– I cirkulär ekonomi tas mervärden på ett annat sätt: genom att addera olika typer av tjänster kan man behålla eller öka värdet under produktens livslängd. Poängen är enkel: tillverkaren av en produkt får incitament att tjäna pengar på produkten så länge som möjligt genom att behålla ägandet själv. Ju längre livslängd, desto bättre förtjänst. Resultaten blir en material- och resurssnål ekonomi, där återbruk är huvudsak och återvinning bisak.
Cirkulär ekonomi för kommuner
För kommunerna blir tillgångsvärderingen mer komplex när produkter lever längre och olika typer av tilläggsinvesteringar blir vanliga.
— I princip får produkterna ett bruksvärde som behålls under åren. Det uppstår inga andrahandsvärden och inga restvärden, säger hon och fortsätter: – I ett projekt om cirkulära affärsmodeller, finansierat av Vinnova, tittar vi på finansiering och redovisning. Det finns sätt att lösa redovisningsfrågorna redan idag, som jag ser det.
Driv upphandlingen åt det cirkulära hållet
Slutligen: Vad kan kommunsektorn göra för att underlätta utvecklingen av den cirkulära ekonomin?
— Driva upphandling åt det cirkulära hållet, där det går. Och att sätta mål: vi vill bli cirkulära. Även om man inte vet exakt hur man ska gå tillväga. Man får prata om det, och lära sig på vägen.
Tips för cirkulär upphandling
I tidningen intervjuas även Lars Tööj, projektledare för Vinnovas projekt Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden, som här lämnar sina tips för cirkulär upphandling:
Börja med att bryta ner arbetet i mindre bitar redan före ett upphandlingsbeslut av en viss funktion eller produkt i följande steg:
1. Vad finns redan att tillgå inom organisationen?
2. Finns det något inom organisationen som kan modifieras och återbrukas?
3. Kan jag köpa en funktion, hyra något, under den tid jag vet funktionen behövs?
4. I sista hand – ett nyinköp …
Sedan gäller det att skaffa överblick över leverantörerna. Finns det företag som kan leverera hela värdekedjan, alltså reparera och uppdatera så det passar din organisation? Eller behöver man köpa flera olika funktioner?
Dela upp förändringsarbetet
Är cirkulära upphandlingar svårare att hantera än ”vanliga” upphandlingar?
— Njaa … upphandlare lever alltid med hotet om att upphandlingen överklagas. Är man då osäker är det lätt göra som man brukar. Man måste etablera nya arbetssätt, det tar tid och kan uppfattas som riskfyllt. En väg att gå är att dela upp förändringsarbetet i flera etapper. Att exempelvis köpa in en ny produkt tillsammans med en renoveringstjänst är ett steg på vägen.
Läs hela numret av Kommunal Ekonomi
Resultat från DMO 2.0
I projekt DMO 2.0 – beställarkompetens för cirkulära möbelflöden, har sex kommuner i Västra Götaland lärt sig mer om att driva cirkulära inredningsprocesser. Nu finns slutresultatet dokumenterat.
Läs om slutresultatet
Läs RISE artikel där Ann-Charlotte förklarar begreppet cirkulär ekonomi
