Industriella samverkansprogram för ökad återanvändning och återvinning, utökning av RUT- och ROT-avdragen för reparationer och återbruk och ett Bonus Malus-system för att förlänga produkters livslängd. Det är tre av förslagen årets rapport från Delegationen för cirkulär ekonomi.
Det första förslaget handlar om att etablera ett samverkansprogram för ökad återanvändning och återvinning inom svensk tillverkningsindustri. Enligt rapporten finns det idag tekniska lösningar som fungerar mer eller mindre i industriell skala, men lösningarna är svåra är att skala upp till fungerande och pålitliga system. En utmaning är bland annat att få fram tillräckliga råvaru- och produktflöden och att få balans mellan tillgång och efterfrågan av dessa.
Helt avgörande för en mer cirkulär resurshantering är att denna blir effektiv och lönsam och att det finns en säkerställd efterfrågan både av återvunna råvaror och produkter som tillverkats av återvunnet material. Här kan det produktpass som EU förväntas införa inom ett par år spela en viktig roll.
Det andra förslaget handlar om att utöka RUT- och ROT-avdragen så att de omfattar alla form av reparationer och återbruk. Avdragsrätten bör också utökas så att den både kan gälla en enskild kund eller företagare i en större kommersiell skala.
Det tredje förslaget handlar om ett Bonus Malus-system för att förlänga produkters livslängd. Idag är det för billigt och lönsamt att vara linjär och för dyrt att vara cirkulär vilket leder till att många kunder köper nytt i stället för att reparera det man redan har. Därför behövs en grön skatteväxling som exempelvis är utformad så att den ger bonus för minskade arbetskostnader och malus för användning av jungfruliga råvaror.
Delegationens fjärde förslag handlar om att införa nationella miljömål för ökad cirkulär användning av råvaror och produkter och minskade råvaru- och produktförluster i samhället.
I årsrapporten identifieras också tre nya områden som avgörande för en framgångsrik utveckling mot en cirkulär ekonomi.
Ett sådant område som delegationen pekar ut är globala försörjningskedjor. Dessa har Sverige hittills kunnat förlita sig på, men nu kan tillförlitligheten hos dem inte längre anses som självklar.
Sverige styrs också i allt högre grad av EU-lagstiftning som ställer högre krav på cirkulär råvaru- och produktanvändning. Det bör näringslivet göras mer uppmärksamt på.
– En annan faktor vi uppmärksammat är att organiserad brottslighet kan konkurrera ut riktiga företag, om inte myndigheterna snabbt får ökade resurser för fysisk tillsyn. Det räcker inte med självkontroll och egenrapportering, säger Delegationens ordförande, Tomas Kåberger.
