Projekt DMO 2.0, beställarkompetens för cirkulära möbelflöden, har haft sin slutkonferens. Under projektet som löpt under ett års tid har deltagande kommuner träffats för att lära sig mer om hur de kan jobba med cirkulär ekonomi i sina kommuner. Projekt har tagit fram en broschyr om hur din kommun kan jobba med cirkulära möbelflöden. Den kommer inom kort delas vidare av projekt Circular Hub.
De sex kommuner som deltagit i projektet, Ale, Borås, Falköping, Lerum, Skövde och Vänersborg, har träffats vid sex olika tillfällen med olika inriktningar; inspiration, inredning och möbler, ekonomi och upphandling, rutiner och checklistor samt kunskapsöverföring. Under den sista träffen fick kommunerna presentera vad de gjort och tar vidare efter det här året. Några punkter finns där kommunerna har liknande utmaningar och arbetssätt.
1. Lager
En av de stora utmaningarna som flera kommuner har gemensamt är lagringsmöjligheter för gamla möbler. Falköping har löst det genom att starta upp ett lager där det går att lämna och hämta möbler gratis. Möblerna registreras i en enkel excelfil. Efterfrågan på begagnade möbler ökar generellt i kommunerna och man ser ett behov av att förankra hållbarhetsarbetet med politiken för att kunna få en budget att jobba efter. Vänersborg har startat ett projekt de kallar Remöblera. En intern tapetsör klär om kommunens kontorsstolar och lägger ut till försäljning på ett intranät. Kommunens nya riktlinjer är att alltid först kontakta Remöblera innan något nytt köps in.
2. Intern inredare
Falköpings kommun har knutit till dig en egen inredare, liksom Ale kommun har en lokalplanerare med i arbetet. Att utse en ansvarig för det interna återbruksarbetet kan vara en hjälp i utvecklingen framåt. Ale kommun tittar även på möjligheten att skapa en intern inköpsorganisation och utbilda de som ska in i organisationen.
Under slutkonferensen diskuterades även möjligheten att koppla en inredningsarkitekt som stöd till stadsarkitekten.
3. Struktur och planering
Ett strukturerat hållbarhetsarbete kräver planering och nya rutiner. Skövde kommun strävar efter att inreda mer med renoverade möbler och har som krav vid nyköp att det ska vara hållbart över tid och gå att återvinna den dagen det ska kasseras. Flera kommuner nämner vikten av att analysera flödena för att ringa in det som behöver prioriteras. Det behövs rutiner för möbelhantering och en tydlig kravställning och målsättning för återbruk. Genom samarbete mellan kommunerna öppnas nya dörrar och det arbete som måste göras framåtriktat tydliggörs med en gemensam bild att jobba efter
4. Miljö och ekonomi
Den ekonomiska aspekten är betydande för kommunernas fortsatta arbete. Vad blir vinsten av att återbruka? Avskrivningstiden på befintliga möbler, hur hanteras den? Efter en avskrivning blir en renovering en kostnad, enklast är då om avskrivningstiden då kan förlängas. Än finns inte miljöberäkningar på allt, i Vinnovas projekt Cirkulära Möbelflöden, finns en del miljöberäkningar. Genom att använda sig av cirkulära affärsmodeller – där möbler renoveras, repareras och säljs på nytt går det att halvera resursförbrukningen och minska klimatpåverkan med cirka 30 procent i jämförelse med dagens linjära system där möbler produceras, används och slutligen slängs, skriver projektet på hemsidan.
Exempel på beräkningar
I två exempel har de ekonomiska aspekterna beräknats för en kontorsflytt på RISE. Dels klimateffekterna men även de ekonomiska effekterna.
Här hittar du beräkningen för klimateffekterna
Här hittar du beräkningen för de ekonomiska effekterna
Är det lönsamt att återbruka?
I en tidigare beräkning som sammanställs i ”Är det lönsamt att återbruka?” har RISE lyft fram flera exempel på ekonomisk vinning vid återbruk. Bland annat har Region Skåne flera exempel med omklädsel och renovering av möbler, såsom:
• Omklädsel av tre soffor; besparing 35 000 kronor
• Renovering av 26 stolar och två bord; besparing på 58 000 kronor
• Omklädsel av 14 möbler, besparing på ca 53 00 kronor
