Vi fick chansen att ställa tre snabba frågor till två av många föreläsare som deltog under eventet ”Bäst i Sverige på cirkulära affärer?” den 10 oktober i Do-tank Center – Tobias Jansson, guru inom cirkulär ekonomi, och Jonna Haeggblom från circular.fashion.
Tre snabba frågor med Tobias Jansson:
1. Hur kommer det sig att du blev intresserad av cirkulär ekonomi?
– Jag har min bakgrund inom medievärlden och har jobbat med kommunikation av miljöfrågor i drygt tio år, bland annat genom magasinet Camino som skriver om hållbar livsstil som jag var med och startade 2006. Camino intervjuade Michael Braungart, en av författarna till boken Cradle to Cradle som jag läste och blev väldigt inspirerad av, det är en sorts filosofi för cirkulär ekonomi. En tid därefter bestämde jag mig för att bli frilans och fokusera helt på att skriva och prata om cirkulär ekonomi och sprida det budskapet i Sverige. Det är ett antal idéer som tillsammans utgör det vi idag kallar cirkulär ekonomi, designfilosofin Cradle to Cradle, biomimik, performance economy, industriell symbios med mera. Jag skulle säga att det är tack vare den brittiska stiftelsen Ellen MacArthur Foundation som vi idag talar om cirkulär ekonomi på ett mer enhetligt vis, de sammanförde de här tankarna till en helhet i sin kommunikation.
2. Vilka utmaningar står organisationer inför de kommande åren gällande cirkulär ekonomi?
– Det finns ett antal bakomliggande faktorer som pekar mot att
cirkulär ekonomi är en nödvändighet. I den linjära ekonomin sker en
genomströmning av material, från råvaruuttag till soptipp och
förbränning. Det fungerar inte på en planet som har gränser för vad den
tål. Företagsekonomiskt handlar det om att priset på råvaror, när de är
på väg att ta slut, sticker i höjden eller fluktuerar mycket. För
tillverkande företag blir det därför en riskfaktor att inte kontrollera
sitt eget materialflöde i ett slutet kretslopp. Mycket ekonomiskt värde
finns också att extrahera ur restflöden, sådant som idag blir avfall och
som skulle kunna paketeras och säljas med god lönsamhet. En annan
faktor är att lagstiftningen kring avfall och cirkularitet inom inte
minst EU blir hårdare och hårdare, det senaste exemplet är förslaget att
förbjuda viss engångsplast. Företag som inte hänger med i den
utvecklingen löper stor risk att inte vara med på banan framöver.
3. Vilka trender är populära just nu?
– I min föreläsning talar jag om sju områden inom cirkulär
ekonomi där det händer mycket just nu. Trenderna är bland annat
“Circular Cities”, “Restflöden och symbioser”, “Material som naturen kan
hantera”, “Digitaliseringen som möjliggörare” och att “Bygga
cirkulärt”. Inte minst inom bygg och bostad händer det mycket. Ett
spännande projekt som jag själv är inblandad i under hösten är
#CircularHome. Det går ut på att undersöka hur privatpersoner hanterar
sina flöden av material och prylar i hemmet samt hur förutsättningar
från byggbolag och andra aktörer kan skapas för att människor ska kunna
ha bra cirkulära flöden. Man fokuserar på att oanvända produkter går
vidare till andra, att vi har tillgång till vissa produkter snarare än
att äga dem, där vi delar mer med grannarna och så vidare.
Läs mer om Tobias och hans inspirerande arbete på: http://circulareconomy.se/
Tre snabba frågor med Jonna Haeggblom:
1. Hur kommer det sig att du blev intresserad av cirkulär ekonomi?
– Under min utbildning inom ekonomi, hållbarhet och design,
samt arbete inom modeindustrin, låg fokus på att hitta lösningar till de
symptom vi ser i dagens modeindustri. För mycket avfall, dåliga
arbetsvillkor, överkonsumtion. Det var inte förrän någon frågade: “But,
how do we design out waste from the very beginning?” som jag insåg att
vi letar lösningar anpassade till ett ekonomiskt system som egentligen
inte vill ha dem. Lösningar som riskerar att bara bli plåster på såren
istället för att skapa långsiktig förändring. Jag hade tidigare inte
tänkt mycket på det ekonomiska systemet utan såg det som vilket system
som helst som bara existerar, såsom naturen och dess ekosystem. Men att
inse att ekonomin i sig själv är designad, gav mig en stark känsla av
kontroll. Om allt omkring oss är designat, från plaggen vi har på oss
till det ekonomiska systemet vi lever i, då har vi all möjlighet att
designa om. Att hitta lösningar som anpassar ekonomin till naturen, och
inte tvärtom. Cirkulär ekonomi är på så sätt ett otroligt spännande
synsätt för innovation och kreativitet.
2. Vilka utmaningar står organisationer inför de kommande åren gällande cirkulär ekonomi?
– Att ställa om en industri som nästan exklusivt är beroende av
att sälja så många nya plagg som möjligt kommer givetvis med
utmaningar. Det kräver nya sätt att tänka i varje steg av ett plaggs
livscykel. Dels handlar det om att ändra tekniska faktorer såsom
materialval och produktionsprocesser för att minimera miljöpåverkan och
skapa förutsättningar för återanvändning och återvinning, samtidigt som
det handlar om att utmana tankesätt, idéer och föreställningar om vad
mode är och vad det kan vara i framtiden. Kommer vi vara okej med att
hyra kläder? Kan man designa in emotionell hållbarhet i ett plagg?
Räcker det att ha tillgång till kläder eller finns det ett behov av att
äga?
3. Vilka trender är populära just nu?
– Jag ser många trender idag som är otroligt lovande för att
ställa om till en mer hållbar modeindustri: innovation i form av fibrer
och textilier, effektivitetsförbättringar inom produktion och
återvinning, ökad medvetenhet hos konsumenter samt samarbeten mellan
globala spelare för att accelerera övergången till en cirkulär industri
som exempelvis Global Fashion Agenda 2020 Commitment och H&M Global
Change Award. Vi är själva en alumni ifrån senaste accelerator
programmet, Fashion for Good – Plug and Play Accelerator, där ett stort
fokus låg på hur vi kunde sammankoppla våra lösningar för att få större
genomslag. En annan stor trend är digitala lösningar. På
circular.fashion har vi utvecklat en digital plattform för cirkulär
design och ökad transparens, där varje plagg genom en digital identitet
sammankopplar aktörer inom värdekedjan. Att bygga in en digital
identitet i ett plagg öppnar även upp spännande möjligheter att förlänga
ett plaggs livscykel genom alternativa affärsmodeller, re-design
möjligheter, återanvändning etc. Under eventet den 10 oktober i Borås
kommer jag presentera plattformen och dess funktioner ytterligare.
Läs mer om Jonna Haeggblom och circular.fashion på: https://circular.fashion/ samt på Instagram: https://www.instagram.com/circularfashionsystem/
