I början av juli lade regeringen fram sin utlovade nationella strategi för cirkulär ekonomi. Strategin pekar särskilt ut plast, textil, förnybara och biobaserade råvaror, livsmedel, byggmaterial samt innovationskritiska metaller och mineral.
Enligt strategin ska jungfruliga material så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. Fyra fokusområden pekas ut, där cirkulära principer behöver prioriteras:
- Hållbar produktion och produktdesign.
- Hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster.
- Giftfria och cirkulära kretslopp.
- Som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller.
Varje fokusområde innehåller en rad mer konkreta insatser som arbetet ska inriktas på:
- Styra mot att produkter utformas för en lång livslängd och främja ökad användning av giftfria återvunna material i nya produkter.
- Främja utvecklingen av Sveriges bioekonomi så att biobaserade, förnybara och hållbart producerade råvaror kan ersätta fossilbaserade råvaror i produkter och produktionsprocesser.
- Förbättra konsumentinformationen för att underlätta för den enskilde konsumenten att göra hållbara och cirkulära val i vardagen.
- Göra det enkelt och lönsamt för näringsidkare och privatpersoner att dela, reparera och återanvända produkter.
- Bidra till resurseffektivitet, återvinning och cirkulära affärsmodeller genom offentlig upphandling.
- Utforma styrmedel som bidrar till ökat utbud och efterfrågan på cirkulära produkter, tjänster, återbruk och återvunna material.
- Främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bland annat materialåtervinning, digitalisering och spårbarhet.
Enligt regeringen är viktiga mål med strategin att nå miljö- och klimatmålen, liksom flera globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030. Därtill kan uttaget av nya råvaror och deponeringen av avfall minska.
Läs mer i Regeringskansliets informationsmaterial Cirkulär ekonomi – Strategi för omställningen i Sverige
