Skip to content

Projekt Möbelbruket skapade cirkulära omställningar

Cirkulär ekonomiMöbelNyhet

Projekt Möbelbruket drevs av IDC West Sweden AB mellan åren 2016 – 2018 med Jenny Ekman som projektledare. Möbelbruket hade i uppdrag att undersöka hur ett kvalitativt återbruk för offentlig miljö skulle gå till och samtidigt titta på en professionell insamling av möbler.

Nu, ett år senare, har de lärdomar som kom fram under projekttiden förts vidare i företaget Sajkla AB som Jenny Ekman startade under våren 2019. I vår intervju berättar Jenny om viktiga lärdomar från Möbelbruket och om hur omställningen mot en mer cirkulär ekonomi utvecklas i samhället.

Möbelbruket provade sig fram

Projekt Möbelbruket drevs under en tvåårs period, vad kommer det sig att det gav resultat så snabbt?

Jenny Ekman var projektledare för Möbelbruket och driver idag Sajkla AB

— Att Möbelbruket drevs mer i form av en testbädd tror jag var avgörande. Vi nådde våra resultat genom fysiska tester vilket är en av de viktigaste lärdomarna jag har med mig från projekttiden. I projektbeskrivningen var frågeställningen ställd på ett sådant sätt som gjorde att vi tvungna att prova oss fram. Hur skulle återbruk för offentlig miljö kunna gå till? Vi kunde inte tänka fram ett resultat utan var tvungna att förstå den fysiska delen av projektet, vilket gjorde möbelindustrin delaktiga.

Affären driver utvecklingen

— Möbelindustrins delaktighet handlade inte om att var och en skulle ställa om. Istället fick möbelindustrin testa att samverka och genomföra tjänster på produkter i ett större syfte där deras kunskap tillvaratas för att nå miljömål. Projektet blev en trigger för involverade parter då de kunde tjäna pengar på de tjänster de själva skapade. Det var affären som drev utvecklingen framåt!

Återbruk skapar kunskap och stolthet

Jenny märker flera positiva effekter hos möbelindustrin efter arbetet med Möbelbruket.

— Tack vare Möbelbruket märks en större självsäkerhet i återbruksfrågor hos de företag vi jobbat med. Det finns en större kunskap kring de egna produkterna i ett livscykelperspektiv och en stolthet över att utvecklas i de svåra frågor som en omställningen ändå innebär. Möbelindustrin har börjat våga ta för sig mer i de här frågorna och det finns en glädje i att vi gör konkreta affärer med återbruk. Självsäkerheten är större då vi vet att det går att göra fint hantverk av gamla möbler. Att det går att göra helt andra och till och med bättre typer av möbler. Återbrukade möbler har en identitet och en historia som det går att prat om ur ett miljöperspektiv. Med gemensamma krafter har vi sparat pengar och åt våra kunder, vi har ökat möbelindustrins omsättning och inte minst har vi sparat CO2 utsläpp

Ett nytt begrepp sedan Möbelbruket

Även i samhället i stort har Jenny sett att utvecklingen börjat gå snabbare i den cirkulära omställningen.

— En av de större förändringar som jag märkt av är att formuleringen ”vända på inköpstrappan” dyker upp överallt. Det handlar om att sätta befintliga möbler först. De befintlig möblerna med tillhörande tjänster följs sedan av inköp av begagnade möbler och nummer tre, nya möbler. Formuleringen som nu dyker upp lite överallt kommer såklart påverka möbelbranschen oerhört mycket om städer och kommuner lyckas få till sina nya ramavtal med det perspektivet. Det tar tid att se resultaten av att vända på inköpstrappan om vi alla ska vänta på nya avtal. Under tiden uppmanar jag landets kommuner att börja inventera och strukturera upp bland sina befintliga möbler för att testa ett återbruksprojekt via direktupphandling. Det finns mycket att lära av ett test.  

”Att vända på inköpstrappan” dyker upp överallt. Allt fler börjar beskriva sina inköp ur ett nytt perspektiv, det handlar om att sätta befintliga möbler först. En formulering som påverkar möbelbranschen!

Tips för kommuners utveckling

Bland en del större kommunerna märks en snabb utvecklingstakt, något de övriga kommunerna kan dra nytta av, förklarar Jenny.

— En del stora kommuner har jobbat länge med den här typen av frågor. Det gör att de har lättare att ge sig in och testa och att ta reda på vad cirkulär ekonomi innebär för en offentlighet. Det kan de övriga kommunerna dra nytta av. Det är viktigt att kunskapen delas och att vi försöker hitta system som är öppna där inte alla bygger in sig i egna lösningar. I en cirkulär ekonomi behöver vi dela och se till helheten för att lyckas. Inköp i ett linjärt möbelflöde som vi alla lever med idag kan inte rakt av kopieras till återbruk med lite nya begrepp. Det krävs att vi undersöker, testar, utvärderar och testar igen för att hitta bästa sättet och bygger en infrastruktur för övergången till det cirkulära möbelflödet. Vi behöver först få på oss glasögonen för vad ett cirkulärt möbelflöde är i sin helhet kopplat till exempelvis en kommun. Först då kan vi få med både miljöeffekt och ekonomiska incitament. Vi måste tänka långsiktigt vilket är en utmaning för oss alla idag som är så vana vid snabba cykler.

Jennys tips till kommuner som vill jobba mer cirkulärt

  • Inventera era befintliga möbler. Börja med de som är ståendes i lager.
  • Härma andra kommuner som genomfört direktupphandlingar, de har valt att behålla sina möbler och uppdatera dem.
  • Tänk långsiktigt kring vad ett cirkulärt möbelflöde är i sin helhet och vad det innebär för din kommun.
Våga testa i verkligheten

Idag omsätter offentlig upphandling omkring 700 miljarder kronor varje år, en siffra som gradvis ökar, Vi bad Jenny berätta vad hon tror krävs för att vi ska komma fortare framåt i omställningen.

— Att vi vågar testa i verkligheten! Det går inte att tänka fram alla lösningar. Heja alla som vågar formulera nya avtal och testa i verkligheten. Först då kan vi stimulera utvecklingen av det nya. Vi måste våga göra lite fel för att kunna göra mycket rätt.  För den framtida utvecklingen behöver vi fortsätta sprida goda exempel och kunskap. När vi väl hittat lösningar kan vi kopiera varandra, digitalisera och automatisera det hela.  Det kanske är svårt att just nu se hur vi ska kunna halvera utsläppen. Jag vågar tro att när vi väl trampat upp stigen och hittat fler hållbara lösningar kommer vi att kunna springa allt fortare.

Vad är Sajklas nästa mål på resan?

— Just nu är vi fullt upptagna med vårt anbud till Göteborgs stads ramavtal för återbruk. Det är mycket spännande att formulera vårt erbjudande utifrån deras kriterier. Vårt stora mål är ju såklart att de kan anta vårt anbud. Sedan utökar vi ständigt vårt erbjudande och tjänsterna i Sajkla för att hjälpa kunder att bidra till mål 12 i Agenda 2030. Det gör vi genom att förlänga livet på deras befintliga möbler.

Rekonditionerar små volymer

— Vi har knutit till oss fler leverantörer i våra nätverk och kan rekonditionera små volymer lokalt inom Västra Götalandsregionen via vårt Sajkla Nära-nätverk. Nätverket består av mindre firmor med hantverkare för närproducerat hantverk. De stora volymerna i stora projekt lotsar vi till industrin som tidigare.  Det är väldigt kul att vi funnit ett arbetssätt och riktlinjer som samtliga leverantörer, liten som stor valt att ansluta sig till. Det gör ju att tryggheten hos kunden ökar då de vet att alla hos oss jobbar på samma sätt, lämnar samma garantier, efterservice med mera. Vi satsar stort på att effektivisera och digitalisera all kunskap vi samlat på oss. Då blir återbrukstjänsterna lättare och effektivare och vi kan röra oss allt snabbare, avslutar Jenny.

Läs sammanfattningen av Möbelbrukets slutrapport

Slutrapporten i sin helhet


Du måste godkänna